Tomasmäss

Tomasdagen den 21 december var helgdag i Sverige fram till 1772 och kallades Tomasmäss. På Tomasdagen infaller vintersolståndet, dvs. årets kortaste dag. Dagen är ca sex och en kvarts timme lång. 

Denna dag skulle man på många håll resa julstängerna, eller julruskorna som de också kallades. De gjordes ofta av avkvistade granar med toppruskan kvar och de kunde resas utanför stugan, vid porten, på taket eller på gödselhögen. Det finns berättelser om att man på vissa håll tågade runt i byn med åldermannen i spetsen för att sätta upp julstängerna. Man valde då ut de största och starkaste karlarna att följa med eftersom det på varje ställe skulle ätas och drickas rikligt. Stängerna skulle stå kvar över hela helgen, ibland längre.

I Västsverige hade julrönnen en särställning bland julstängerna. Julrönnen gjordes av en sammanbunden rönnklyka med små fyrkantiga halminflätningar inuti. Den pyntades med rosetter och färgglada tyglappar. Julrönnen skulle stå högst upp på gödselstacken under hela julen. Man trodde att den gav skydd och lycka åt kreaturen, men ytterst uppfattades den som ett tecken på att det var en välskött gård.

Till julen bryggde man riktigt öl. Husmödrarna tog då till övernaturliga metoder i bryggprocessen. Till exempel brukade man i Västergötland rusa runt i huset för att få igång jäsningsprocessen.Det var till och med så att man enligt Äldre Västgötalagen var skyldig att dricka julöl. Om inte julölet varit klart till Anna-dagen den 9 december så skulle det i alla fall vara klart till Tomasmäss liksom de flesta andra julförberedelser. För på Tomasdagen började julfriden på många håll i landet.

Tomasdagen var också marknadsdag. Då skulle de sista inköpen till helgen göras och sedan det blev förbjudet med hembränning så skulle också julbrännvinet inköpas. En speciellt känd sådan markand är julmarknaden på Stortorget i Stockholm. Den har funnits i flera hundra år och finns fortfarande kvar.

Tomasdagen var den dag då man som torpare eller arrendator sade upp sig för avflyttning. Det samma gällde för den bonde som ville säga upp sina anställda. På Tomasdagen skulle alla arrenden och löner som betalades med spannmål vara betalda. Då skulle också tröskningen av årets säd vara avklarad. Om så inte var fallet skulle råttorna äta upp säden - för då gick tomtens kontrakt ut - och tomten ville inte vakta säden på en gård som inte sköttes ordentligt. Traditionerna varierade dock och på sina håll sparade man symboliskt lite av tröskningen till själva julafton. Det kallades att ”tröska inpå”. Man ville ge den nya säden något av julens övernaturliga kraft.

Tomasdagen har också benämningen ”Lilla julafton” (på vissa håll är det i stället dagen före julafton). Då provsmakade man julmaten och på senare tid hände det också att barnen fick en liten julgåva i förväg. Enstaka uppgifter finns om att även andra dagar från slutet av november till början av februari har kallats för lilla julafton.