Till stugans utsmyckning hörde i äldre tider att man satte upp bonader. Under 1900-talet har pappersbonaderna dominerat. Tidigare satte man upp vävnader eller bonadsmålningar vilka ofta hade bibliska motiv. Det var inte ovanligt att hela rum kläddes in från takåsen till golvbänkarna.
På senare år har det blivit vanligt att pryda ytterdörren med en krans av lingonris dekorerad med konstgjorda röda bär. Förmodligen finns ett samband med det brittiska bruket att ha järnek till julen. Järnekens hårda gröna blad och röda frukter tilltroddes starkt skyddande kraft och placerades till julen ofta på eller bredvid ytterdörren. Järnekskransar är mycket vanliga dörrprydnader till jul i USA.
Misteln är en växt som är vanlig i stora delar av världen. I den fornnordiska mytologin spelade den en viktig roll i samband med Balders död. Ofta användes den som skyddsmedel mot övernaturliga makter. Därför har misteln kommit till användning vid jultiden då man trodde att de flesta skrämmande väsen var i rörelse och den placeras oftast i dörröppningar. Seden att kyssas under misteln är känd från England sedan 1700-talet.
Ett av våra allra äldsta julpynt är julkronor av halm, säv och tagel. Julkronan var vanligare innan julgranen gjorde sitt intåg i hemmen men har under senare år åter börjat att finnas med i hemslöjdstillverkning. Julkronan är en lätt och luftig takkrona som hänger i en tunn tråd från taket. Julkronan dekorerades med tofsar, tygbitar och flätade halmfigurer. I äldre tid hängde den oftast över matbordet. I gårdar med lite större utrymmen kunde det dessutom hänga en julkrona i vart och ett av stugans hörn.
Av halm tillverkades många olika prydnader. Det var stjärnor av olika slag, kransar och inte att förglömma - julbockar. Halmen var ett billigt material och fanns tillgängligt på stuggolvet under julhelgen. Många gamla mönster lever kvar i dagens halmsaker som tillverkas inom hemslöjden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar