måndag 13 december 2010

Saffransmarshmallows


Lussemorgon. 


Jag tittar på Gomorron Sverige, där de just har visat hemgjorda marshmallows smaksatta med saffran. De verkar inte vara allt för svåra att göra - möjligen är de i kladdigaste laget att hantera. Jag ska prova när jag gör julgodis i nästa vecka.

Recept
450 g socker
200g vatten 
0,5 g saffran
80 g äggvita
25 g gelatin

Koka socker och vatten till 127 c. Häll i saffran i sockret och tillsätt blötlagd gelatin och häll i tunn stråle på äggvita under kraftig vispning (med elvisp eller köksassistent). Vispa kall och stjälp upp i maizenapudrad form eller spritsa på pudrad bricka i toppar. Vänd i maizena och borsta av vid servering.

Fler kul recept hittar du på http://svt.se/gomorron


måndag 6 december 2010

Välkommen till Julbok från Valeberg

Hej!


Hoppas att du här hittar lite rolig läsning om julen och kanske ett och annat recept som du vill prova. 
Hade egentligen velat ha inläggen i omvänd ordning. Kanske plockar jag om dem.




God Jul!

Julevangeliet

Evangelium enligt Lukas, 2 Kapitlet
Jesus födes i Betlehem, omskäres och frambäres i Jerusalems helgedom, besöker vid tolv års ålder Jerusalem, sitter i helgedomen och hör på lärarna och frågar dem.
Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.
Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.»
I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade: »Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»
När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»
Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban. Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn. Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det hade blivit dem sagt.

Trettondag / Tjugondedag Knut

Denna dag innebar slutet på jultolften. Julen omfattade då tolv dagar och avlutades med trettondagen. Perioden kallades för jultolften. På 1600-talet flyttades Knutsnamnet från Trettondedagen den 6 januari till den 13 januari. Den kallas numera tjugondedag Knut. Natten mellan Knut och Felix slutade julen. Då hade man knutsbal.

”Knut kör julen ut.” Då firades stjärnans kringbärande. Man gick på tiggarstråt från gård till gård. Stjärnan skulle hållas i ständig rörelse, vilket symboliserade solens gång.  Gammal som ung lekte inomhuslekar. Knutsdagen firades till minnet av hertig Knut Lavard som mördades på Knutsdagen 1131.

I många länder kallas Trettondedagen för Heliga Tre Konungars dag. Det var denna dag de tre vise männen, Kaspar, Melkior och Baltasar, vandrade till det nyfödda Jesusbarnet med sina gåvor. Stjärnan ledde dem till stallet. De tre vise männen var de första ickejudar som tillbad Jesus. Därför räknas Trettondedagen som dagen då vi firar att Jesus blev känd utanför det judiska folket.

I konsten avbildas de tre vise ofta som män i olika åldrar och från olika kontinenter. Detta är ett sätt att uttrycka att hela mänskligheten står i tillbedjan inför Jesus.

Nyår

År 153 f. Kr. flyttades det romerska nyåret till den 1 januari.  Helgen firas sedan gammalt som en av jultidens stora fester då helgen ingick i jultolften. Man åt samma mat som på julafton och man gav varandra nyårsgåvor. På nyårsnatten hade man möjlighet att skåda in i framtiden. Man vakade in det nya året och önskade sig något av nymånen. Tolvslaget var fruktat eftersom man trodde att domedagen kunde komma då. Säker var man inte förrän det gått någon timma in på det nya året.

Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året.

Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont. Numera skjuter vi raketer istället för att avfyra bössan. Nyårsnatten är fortfarande en festlig och högtidlig natt, men vi är inte lika skrockfulla längre.

Julens sånger

Tre pepparkaksgubbar
Vi komma, vi komma, från pepparkakeland,
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.
Så bruna, så bruna, vi äro alla tre,
korinter till ögon och hattarna på sne.

Tre gubbar, tre gubbar, från Pepparkakeland,
till julen, till julen, vi komma hand i hand.
Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis,
de ville inte resa från vår pepparkakegris.
Astrid Gullstrand                         


Staffansvisan
Staffan var en stalledräng,
Vi tackom nu så gärna.
Han vattnar sina fålar fem.
Allt för den ljusa stjärnan.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.

Hastigt lägges  sadeln på.
Vi tackom nu så gärna.
Innan solen månd uppgå.
Allt för den ljusa stjärnan.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.

......................

Nu är fröjd uti var hus.
Vi tackom nu så gärna,
julgröt och julljus.
Allt för den ljusa stjärnan.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Gammalt folkkväde



Tomtarnas julnatt
Midnatt råder, tyst det är i husen, tyst i husen.
Alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen.
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Se, då krypa tomtar fram ur vrårna, fram ur vrårna.
Lyssna, speja, trippa fram på tårna, fram på tårna.
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Snälla folket låtit maten rara, maten rara,
stå på bordet åt en tomteskara, tomteskara.
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten,
tissla, tassla; ”God är julematen”!, julematen!
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Gröt och skinka, lilla äppelbiten, äppelbiten!
Tänk, så rart det smakar Nisse liten, Nisse liten!
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Nu till lekar, glada skrattet klingar, skrattet klingar,
runt om granen skaran muntert svingar, muntert svingar
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Natten lider. Snart små tomtar snälla, tomtar snälla,
kvickt och näpet allt i ordning ställa, ordning ställa.
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.

Sedan åter in i tysta vrårna, tysta vrårna,
tomteskaran tassar nätt på tårna, nätt på tårna
Tipp, tapp, tipp, tapp, tip-pe-tip-pe-tipp, tapp, tipp, tipp, tapp.


Nu tändas tusen juleljus
Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund
och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund.

Och över stad och land i kväll går julens glada bud
att född är Herren Jesus Krist, vår frälsare och Gud.

Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.

I varje hjärta armt och mörkt, sänd  du en stråle blid
en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid.
Emmy Köhler


Stilla natt, heliga natt
Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid, stjärnan blid
skiner på barnet i stallets strå
och de vakande fromma två.
”Kristus till jorden är kommen,
Oss är en frälsare född.”

Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
kring de vaktande herdars hjord.
Rymden ljuder av glädjens ord:
”Kristus till jorden är kommen,
Eder är Frälsaren född.”

Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimmen för världen slår.
Nu begynner vårt jubelår:
”Kristus till jorden är kommen,
Oss är en frälsare född.”
Joseph Mohr - Oscar Malmström


När juldagsmorgon glimmar
När juldagsmorgon glimmar,
jag vill till stallet gå,
där du i nattens timmar
ren vilar uppå strå
där du i nattens timmar
ren vilar uppå stå.

Hur god du var som ville
till jorden komma ner
Nu ej i synd jag spille
min barndomsdagar mer,
nu ej i synd jag spille
min barndomsdagar mer.

Dig, Jesu vi behöva,
du käre barnavän.
Jag vill ej mer bedröva
med synder dig igen,
jag vill ej mer bedröva
med synder dig igen.


Ett barn är fött
Ett barn är fött på denna dag,
så var Guds välbehag.
Det föddes av en jungfru skär,
Guds son det barnet är.
Här vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o, Herre kär!
Vår gäst du vorden är.


Var hälsad sköna morgonstund
Var hälsad sköna morgonstund,
som av profeters helga mun är oss bebådad vorden.
Du stora dag, du sälla dag,
på vilken himlens välbehag ännu besöker jorden!
Unga sjunga med  de gamla
sig församla jordens böner
kring den störste av dess söner.


Jullekar

Julen är vid sidan om midsommar numera den enda tid då gamla lekar och danser allmänt förekommer. Förr hade de en mycket större betydelse och vid varje festtillfälle ägnades mycket tid åt lekarna. Fritiden vid jul gav särskilt ungdomen en chans att roa sig. En del av nöjena kunde bedrivas inom gårdens sociala ram, andra byggde på gemenskapen mellan byns jämnåriga och förlades till lokal där man kunde träffas utanför gården.

Lekarna  var främst av två slag - karlar emellan i en form av styrke- och vighetsprov, och könen emellan och då var det dans och sällskapslekar med inslag av flirt. ”Halmlekar” var sådana lekar som utfördes av karlar i golvhalmen och där man genom kullerbyttor eller liknande skulle utföra vissa prov.

En tredje grupp av lekar som var vanlig var ”gissningslekar” och ramseläsning. I dessa lekar deltog man över generationsgränserna.

En del av våra ännu förekommande jullekar finns omnämnda i källor från 1600- och 1700-talen. Exempel på sådana lekar är ”Skära havre”, ”Blindbock”, och härmlekar av typen ”Räven raskar över isen” där olika yrkesmän presenteras.

Annandag jul

Annandagen var en dag som också började tidigt. Det var Stefans eller Staffans dag och man skulle särskilt ägna sig åt sina hästar.  Eftersom  ingen fått göra rent hos djuren på juldagen var behovet stort när det blev tillåtet på annandagen. Drängarna var uppe tidigt. Hann man med att slänga ut gödseln även hos grannen väntade man sig traktering för den tjänsten.

En omtyckt sed var att rida Staffan. På annandagens morgon skulle hästarna ridas till ett nordrinnande vattendrag och vattnas för att de skulle bli friska och starka under det kommande året. Kappridningar  var också vanligt förekommande.

Den första dryck man skulle dricka på annandagens morgon var glögg, ofta sirapsglögg. Det var också så att de Staffanssångare som kunde komma och hälsa på skulle bjudas på glögg. Staffanssångarna var ungdomar som gick från gård till gård och sjöng. De fick pengar eller så inbjöd  de till knytkalas. Annandagen var starten för en lång rad av gille där man med sång, lek, dans, mat och dryck roade sig fram tills dess att man körde ut julen på Knutdagen och vardagen började igen.

På en del håll ordnade byalagen med så kallade hopläggningsdanser eller lekstugor. Det kunde också vara så att de olika åldersgrupperna höll egna fester (gubböl, kärringskrällar etc.). Vid gillen och hopläggningsdanser var det vanligt att männen hade med sig glögg.



Juldagen

På juldagens morgon fick man inte försova sig. Den som gjorde det skulle bli sömnig hela året. Till julottan, som kunde börja redan klockan fyra, for bondfamiljerna med bjällerklang och i skenet från doftande tjärbloss. För dem som bodde långt från kyrkan blev det inte mycket sömn den natten. Det var vanligt att det efter julottan var ett kort uppehåll och efter det skulle man delta i högmässan. I pausen samlades man hos folk i kyrkbyn och kunde få en matbit och ”ottesupen”. För fattiga och för dem som inte hade någon att gå till kunde det gå så långt att man av prestigeskäl ändå stänkte några droppar brännvin på sig för att få den rätta doften.

På hemväg från högmässan skulle alla som hade häst köra ikapp. Den som kom först hem skulle bli först klar med höskörden i byn. På en del håll sa man att den som kom först hem skulle få den bästa skörden.

När julottefärden var över skulle allt gårdens folk hålla sig stilla. På juldagen fick bara de allra nödvändigaste sysslorna göras. Helst skulle inte högaffeln sättas i höet på hela dagen. Ingen mockade för djuren och man undvek att laga mat. Det var inte heller bra att låna eld eller ved. Den som besökte en annan gård fick ofta namnet ”julsugga”. Helgen skulle på alla sätt respekteras.

Julafton

Julafton var förr inte en festdag eftersom julfastan sträckte sig över den 24 december. När vi svenskar blev protestanter förvandlades ätandet av fläsk och annat kött under de forna fastetiderna till något av en kristlig dygd.

I katolsk tid hade julaftonen samma roll som andra ”aftnar” före stora helgdagar. De kallas på latin för ”vigila” - vakor - och dessa vakor var ursprungligen de första kristnas nattliga vakande under bön. 

Julafton var oftast den dag då de allra sista förberedelserna skulle göras innan julfriden inträdde. Förr var julfriden en juridisk realitet som var inskriven i alla  landskapslagar. Tidpunkten för när den inträdde kunde dock variera. I städerna utlystes julfriden under högtidliga former. Ofta blåste man fanfar efter kyrkurets tolvslag varefter julfridsplakatet lästes upp. På landsbygden tillkännagavs julfriden genom klockringning klockan tolv den dag den lagstadgade julfriden inleddes.

Efter julfridens inringning, julkärvens utplacering (det synliga beviset på att julfriden var inledd), utfordring och rengöring hos djuren samt julbadet var det äntligen dags för det efterlängtade julmåltiden. Även djuren skulle ha del av julens givmildhet. Bandhundar skulle släppas lösa och alla husdjur skulle ha lite extra gott att äta. Efter julmåltiden satt man ofta tillsammans i stillhet medan husfadern eller någon annan läskunnig läste julevangeliet. Det var nödvändigt att gå tidigt till sängs för att orka upp till julottan nästa morgon.

Julens frukter

Ananas
Ananas kommer från Sydamerika och är den sydamerikanska frukt som kommit att bli allra populärast hos oss.























Apelsin
Citrusfrukterna härstammar fån Sydostasien och apelsinen från södra Kina. Bitterapelsinträdet kom till Spanien på 1000-talet och då främst som prydnadsträd. De söta apelsinerna nådde Spanien först 400 till 450 år senare.

Dadlar
Dadlarna kommer från Nordamerika, Iran, Irak och Saudiarabien och växer på dadelpalmen. Dadlarna torkas.

Fikon
Fikonen är spridda i stora delar av Mellanöstern och odlas sedan årtusenden i Medelhavsområdet. Fikon finns i en rad olika sorter och fanns tidigare enbart som torkade i våra butiker. Numera kan vi köpa dem färska i stort sett hela året.

Paranötter
Paranöten kommer från ett träd som växer i Amazonas urskogar och som kan bli  upp till 50 meter högt. Trädet odlas sällan och nötter samlas där träden växer. Nötterna är inneslutna i huvudstora kapslar vari det kan finnas 2-3 dussin nötter.

Russin
Russin är en generell beteckning för torkade vindruvor. Alla sorters vindruvor torkas. De kaliforniska brukar ofta vara speciellt stora och söta.

Valnötter
Valnötterna växer på stora träd som ursprungligen kommer från Fjärran Östern. De största producenterna finns idag i Kalifornien, Frankrike och Italien. Nötterna omges med ett grönt läderartat hölje som spricker när nöten är mogen. 

Julens blommor

Seden att ha särskilda julblommor är inte speciellt gammal.  Krukväxter blev allmänna i hemmen först under de senaste hundra åren. På en del håll var det vanligt att till midsommar pryda kakelugnar och spisar med smörblommor. Dessa fick sedan vara kvar och snyggades alltid upp till julen. De kom därför att betraktas som något av juldekorationer.



Amaryllis
Amaryllisens svenska namn är egentligen ”Riddarstjärna”. Amaryllisen är släkt med narcisser, påskliljor och snödroppar. Amaryllisen ska ha jämt med vatten hela sommaren. Sedan slutar man vattna och ställer krukan på en mörk plats. I december planterar man om löken i en rymligare kruka, vattnar den ordenligt en gång och vattnar sedan lite då och då tills knoppen bryter fram.







                               Hyacint
Hyacinten är en flerårig liljeväxt som normalt blommar i april eller maj. Den härstammar från östra Medelhavsområdet. Hyacinten är tålig och lättskött och den av våra julblommor som är minst kravställande.















Julbegonia
Begonian är en av de julblommor som funnits längst. Den blev populär på 1930-talet. Begonian ingår i en familj av begoniaväxter som omfattar ca 1000 arter. De växer i tropiska trakter jorden runt. Begonian är inte lättskött. Den vill ha mycket ljus men inte stå i solsken och den vill ha en luftfuktighet som vi inte kan erbjuda i vanliga hem.

Julkaktus
Julkaktusens växtsläkte har tre arter som alla växer i Brasilien. Julkaktusen är en epifyt - växer på t.ex. träd för att komma upp i ljuset - och utvecklar inte speciellt stort rotsystem. Den blommar med avlånga blommor som sitter i topparna på varje gren. Julkaktusen tycker inte om eten. Eten är ett omättat kolväte som avges av bl.a. frukt. Det innebär att den inte vill stå i närheten av äpplen eller grönsaker. Den tycker dessvärre inte heller om att vara i närheten av julgranen.









Julstjärna
Julstjärnan upptäcktes 1821 av den amerikanske diplomaten Joel Roberts Poinsett i trädgården hos en mexikansk indian. De intensivt röda skyltbladen var heliga för indianfolket i fråga - så heliga att de inte ens fick vidröras. Ambassadören gav sig inte förrän han lyckats stjäla ett exemplar som han sedan förde till USA. Julstjärnan kom på 1960-talet till Sverige.

Julens kryddor





Ingefära
Ingefära (Zingiber officinale) är en kryddväxt från Sydostasien. Den har en pärlbandsliknande jordstam som kan syltas eller 
torkas och användas hel eller mald.





Kanel
Kanel kommer från barken av några träd av släktet Cinnamomum. Vår vanliga hushållskanel kommer från en art som växer i södra Kina och odlas på Java och Sumatra. Det är innerbarken som rullas ihop och torkas. Den används sedan hel eller mald. Kanelen har varit en uppskattad krydda sedan årtusenden men blev känd i Europa först på 1600-talet.



                                 Kryddnejlikor
Nejlikor är de torkade och outslagna blomknopparna från en myrtenväxt. Ursprungslandet är Moluckerna eller Kryddöarna. Idag kommer det mesta från Zanzibar och Pemba vid Afrikas östkust. Smaken är söt och starkt stickande. Färgen är rödbrun till brun. Hel passar nejlikan till inläggningar, glögg, skinka och pomanderbollar. Malen passar den till pepparkakor, vissa mjuka kakor, pajer, korv, blodpudding, svartsoppa och i grillsås till    fläskkött.



Saffran
Saffran är världens dyraste krydda. Ett kilo saffran kostar lika mycket som 700 kilo kanel. Saffran tillverkas av saffranskrokusens (Crocus sativus) blomma. Varje blomma har en orange pistill som delar sig i tre grenar. Varje gren har ett så kallat märke i toppen. Det är det lilla märket som saffranskryddan består av.
Eftersom saffran är så dyrt är det vanligt att man försöker förfalska saffran. 

För att få ihop ett kilo saffran behövs det 150 000 st blommor. Den saffran som finns i Sverige kommer huvudsakligen från Spanien. Tidigare användes saffran inte bara som krydda utan även som textilfärg. Saffran är ganska giftigt och några gram kan vara dödande. Det har t.ex. använts vid försök att framkalla aborter.

                                                      

                                                      Senap
Senapsfrö användes redan av de gamla grekerna. Man skiljer på gult och brunt frö. Det bruna fröet är något mindre och har en skarpare, mer lättflyktig arom än det gula.  Brunt senapsfrö används till ”skånsk senapssås”. Det gula fröet används i inläggningar, vid kokning av fisk, korv och tunga. Senapsfrö kommer från en ettårig senapsväxt med ursprung i Medelhavsländerna och södra Asien. Smaken, som kommer fram när man krossar fröet och tillsätter vätska, är skarp och stickande. 

Julbaket

Julbaket gjorde man vanligtvis så nära inpå julen som möjligt för att brödet skulle bara färskt till helgen. Det här var vinterhalvårets storbak och ofta skulle brödet räcka ända fram till påsk.

Man lade ner större omsorg på julbrödet än på något annat bröd under året. Dels bakade man stora mängder vardagsbröd och dels speciella julbröd. Till julbrödet använde man vanligen siktat mjöl medan man till vardags bakade bröd av osiktat mjöl. Vete var länge en lyxartikel i vårt land. Det fina brödet som bakades till bröllop, begravningar och storhelger gjordes av rågsikt. Man använde också, till en del bröd, vört från julölsbryggandet som degspad. Man fick då ett sött gott bröd till skillnad från vardagens sura limpor eller hårda knäckebrödsskivor.

Julbröden låg ofta framme som skådebröd under hela julhelgen. De hade ofta kors- och solmönster och tilltroddes magiska egenskaper.  Ett exempel är den så kallade ”såkakan” som sparades för att ge kraft åt vårbruket. Efter julen kunde kakan gömmas i sädesbingen eller ges till hästarna. På en del håll var det sed att den skulle bakas av sista kärven i föregående års skörd.

När det gäller julbröd har vi i Sverige haft en ganska allmän tradition, nämligen ”julhögarna”. Man bakade runda brödkakor, både råg- och vetebröd, med olika diameter så att man kunde stapla dem ovanpå varandra med den minsta överst. Det blev en liten brödpyramid som kunde bestå av 5-6 brödkakor. Varje familjemedlem en egen julhög. Husfadern fick en lite större hög och barnen lite mindre. Husmor och tjänstefolk fick mellanstora högar.

Det fanns en mängd olika åtgärder som skulle iakttagas för att ”skydda brödet”. Om t.ex. dörren hölls öppen när man bakade kunde onda makter smyga sig in och förstöra brödet. Det var alltid bra att baka när månen stod i ny, men man skulle akta sig för att baka i vintersolståndet. För att skydda degen skulle bagerskan rita ett kors i den. Om hon lade ett par karlbyxor över den så jäste den bra och sprack inte. Sjöng hon när hon bakade så skulle hon få gråta innan brödet var slut och lade hon en kaka upp och ner bakade hon åt djävulen.