Nyår

År 153 f. Kr. flyttades det romerska nyåret till den 1 januari.  Helgen firas sedan gammalt som en av jultidens stora fester då helgen ingick i jultolften. Man åt samma mat som på julafton och man gav varandra nyårsgåvor. På nyårsnatten hade man möjlighet att skåda in i framtiden. Man vakade in det nya året och önskade sig något av nymånen. Tolvslaget var fruktat eftersom man trodde att domedagen kunde komma då. Säker var man inte förrän det gått någon timma in på det nya året.

Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året.

Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont. Numera skjuter vi raketer istället för att avfyra bössan. Nyårsnatten är fortfarande en festlig och högtidlig natt, men vi är inte lika skrockfulla längre.