Jullekar

Julen är vid sidan om midsommar numera den enda tid då gamla lekar och danser allmänt förekommer. Förr hade de en mycket större betydelse och vid varje festtillfälle ägnades mycket tid åt lekarna. Fritiden vid jul gav särskilt ungdomen en chans att roa sig. En del av nöjena kunde bedrivas inom gårdens sociala ram, andra byggde på gemenskapen mellan byns jämnåriga och förlades till lokal där man kunde träffas utanför gården.

Lekarna  var främst av två slag - karlar emellan i en form av styrke- och vighetsprov, och könen emellan och då var det dans och sällskapslekar med inslag av flirt. ”Halmlekar” var sådana lekar som utfördes av karlar i golvhalmen och där man genom kullerbyttor eller liknande skulle utföra vissa prov.

En tredje grupp av lekar som var vanlig var ”gissningslekar” och ramseläsning. I dessa lekar deltog man över generationsgränserna.

En del av våra ännu förekommande jullekar finns omnämnda i källor från 1600- och 1700-talen. Exempel på sådana lekar är ”Skära havre”, ”Blindbock”, och härmlekar av typen ”Räven raskar över isen” där olika yrkesmän presenteras.