Annandagen var en dag som också började tidigt. Det var Stefans eller Staffans dag och man skulle särskilt ägna sig åt sina hästar. Eftersom ingen fått göra rent hos djuren på juldagen var behovet stort när det blev tillåtet på annandagen. Drängarna var uppe tidigt. Hann man med att slänga ut gödseln även hos grannen väntade man sig traktering för den tjänsten.
En omtyckt sed var att rida Staffan. På annandagens morgon skulle hästarna ridas till ett nordrinnande vattendrag och vattnas för att de skulle bli friska och starka under det kommande året. Kappridningar var också vanligt förekommande.
Den första dryck man skulle dricka på annandagens morgon var glögg, ofta sirapsglögg. Det var också så att de Staffanssångare som kunde komma och hälsa på skulle bjudas på glögg. Staffanssångarna var ungdomar som gick från gård till gård och sjöng. De fick pengar eller så inbjöd de till knytkalas. Annandagen var starten för en lång rad av gille där man med sång, lek, dans, mat och dryck roade sig fram tills dess att man körde ut julen på Knutdagen och vardagen började igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar