Julprydnader, pepparkakshus och pomander

Julprydnader

Till stugans utsmyckning hörde i äldre tider att man satte upp bonader. Under 1900-talet har pappersbonaderna dominerat. Tidigare satte man upp vävnader eller bonadsmålningar vilka ofta hade bibliska motiv. Det var inte ovanligt att hela rum kläddes in från takåsen till golvbänkarna.

På senare år har det blivit vanligt att pryda ytterdörren med en krans av lingonris dekorerad med konstgjorda röda bär. Förmodligen finns ett samband med  det brittiska bruket att ha järnek till julen. Järnekens hårda gröna blad och röda frukter tilltroddes starkt skyddande kraft och placerades till julen ofta på eller bredvid ytterdörren. Järnekskransar är mycket vanliga dörrprydnader till jul i USA.

Misteln är en växt som är vanlig i stora delar av  världen. I den fornnordiska mytologin spelade den en viktig roll i samband med Balders död. Ofta användes den som skyddsmedel mot övernaturliga makter. Därför har misteln kommit  till användning vid jultiden då man trodde att de flesta skrämmande väsen var i rörelse och den placeras oftast i dörröppningar. Seden att kyssas under misteln är känd från England sedan 1700-talet.

Ett av våra allra äldsta julpynt är julkronor av halm, säv och tagel. Julkronan var vanligare innan julgranen gjorde sitt intåg i hemmen men har under senare år åter börjat att finnas med i hemslöjdstillverkning. Julkronan är en lätt och luftig takkrona som hänger i en tunn tråd från taket. Julkronan dekorerades med tofsar, tygbitar och flätade halmfigurer. I äldre tid hängde den oftast över matbordet. I gårdar med lite större utrymmen kunde det dessutom hänga en julkrona i vart och ett av stugans hörn.

Av halm tillverkades många olika prydnader. Det var stjärnor av olika slag, kransar och inte att förglömma - julbockar. Halmen var ett billigt material och fanns tillgängligt på stuggolvet under julhelgen. Många gamla mönster lever kvar i dagens halmsaker som tillverkas inom hemslöjden.

Pepparkakshus

Pepparkakorna hör till våra äldsta bakverk. Starkt kryddat festbröd har länge varit knutet till bl.a. julen. I äldre kokböcker och recept påpekas att degen skulle kryddas ordentligt med svartpeppar eller starkpeppar. Pepparkakor finns omtalade redan på 1300-talet.

Formerna på kakorna växlar men domineras av djurfigurer som grisar, tuppar och hästar eller av hjärtan, stjärnor, gubbar och gummor. Av den sista degklumpen brukade man på vissa håll göra en stor gris som sedan fick stå orörd på julbordet under hela helgen.

Det var också vanligt att man av pepparkaksdegen gjorde större arbeten som t.ex. hus, kyrkor, vagnar och ibland hela små landskap. Dessa ”pepparkakshus” fick sedan ofta stå orörda till julgransplundringen.

Traditionen att göra pepparkakshus kommer, som så många andra av våra jultraditioner, från Tyskland.

                                                                      Pepparkakshus

Pomander

En ganska ny jultradition är att göra pomander och hänga upp dem i dörröppningar.

Man använder apelsiner och sticker in hela nejlikor i skalet. När nejlikorna blir fuktiga  av apelsin-saften sprider sig en ljuvlig ”juldoft”.

Apelsinerna hängs upp med röda sidenband.

                                                                   Pomander